juvela

Fars dag firas, som alltid, med bara vi i familjen, lite paketöppning med alla nertryckta i vår (M o min) säng. Sen hade jag tänkt att baka scones till frukost, men jag och M blev osams över pyttesmå petitesser om vem som gör vad här hemma, så några scones blev det definitivt INTE (övriga familjen vet inte ens om att jag tänkte baka scones, för det hann jag aldrig säga innan grälet). Lite småroligt det här med grälet, för i fredags på AW:en så kunde jag lugnt säga till de andra att det enda jag kunde klaga på hemma är ett skägg, ett fruktansvärt sådant, tycker jag. Jag har sagt det till han med skägget att jag inte gillar det, men han ignorerar mig, så nu säger jag inget mer.

Nu är det frid och fröjd här igen, det gick fort över, så egentligen inget att gnälla över, så nu bakade jag äppelpaj istället.

Bilden visar vad jag menar, och jag tror de flesta förstår min frustration... Jag vill liksom bara ha tillbaka min stiliga M. Är det för mycket begärt?!?! :-)